Idag
Jodå, idag blev det hemmaträning också. Inte så lätt att göra armhävningar dock när både Agnes och Donkey ( vår katt) skulle tränga sig ner mellan mig och mattan. Så ser verkligheten ut. Tur att man inte gör allför många åtgången.
Annars sitter jag bara här och är förbanad. Återigen har en skön människa på bussen sagt åt mig och Gabriel på ett minstsagt otrevligt sätt.
Vi åkte från dagis. Gabriel var toppenglad, satt bredvid mig och pratade. På vägen är jag tvungen att resa mig upp och dra undan vagnen med Agnes i då en annan vagn ska ut och inte kommer förbi. Då det bara är 2 stationer kvar då, ställer jag mig vid Agnes, och Gabriel sitter på sätet nära mig ( en mamma med barnvagn emellan) men vad ska man säga 4 meter. Då ställer sig Gabriel på sätet och ska visa mig något. Jag säger att han ska sätta sig ner. Lyssnar inte på det örat men är på bra humör, jag säger till igen och ska precis gå fram och sätta mig bredvid honom igen när en man i 35-40 års ålder. Rakad, muskulös skriker "Sätt dig ner ungjävel". Känner mig chockad men känner att nej, nu måste här sägas något. Jag säger att så säger man inte till ett barn. Han tycker då att jag ska ha koll på min unge och inte stå på "andra sidan bussen". Hans röst var väldigt aggresiv. Jag blir bara helt matt och säger och pekar på Agnes att det är också mitt barn. Då rycker någon annan vänlig själ in och säger att han inte ska vara så jävla otrevlig. Sen sätter jag mig ner bredvid Gabriel.
HUR kan man säga så till barn, herregud!! Detta att åka kommunalt är som om alla kan kasta lite skit hit och dit och säga hur man ska uppfostra sina barn.
Ja jag vet att han aäkert hade stora problem själv och mina egna fördommar kände att han gick på anabola eller var hög. MEN ändå!
Det finns EN bra sak med detta och det är att man som förälder inombords bygger upp ett försvar för nästa gång någon säger något, då min svaghet är att jag i stunden blir så paff och först senare kommer på allt jag borde ha sagt.
När vi klev av var det iaf 3 st som pratade med mig och kollade hur det var. Men nej, detta är inte ok! Hjälp mig, vad ska man säga när folk lägger sig i och säger till, jag tycker i allmänhet att det är svårt. Det är MITT jobb och när vi umgås med andra såklart ibland deras jobb, men inte allmänhetens..
Annars sitter jag bara här och är förbanad. Återigen har en skön människa på bussen sagt åt mig och Gabriel på ett minstsagt otrevligt sätt.
Vi åkte från dagis. Gabriel var toppenglad, satt bredvid mig och pratade. På vägen är jag tvungen att resa mig upp och dra undan vagnen med Agnes i då en annan vagn ska ut och inte kommer förbi. Då det bara är 2 stationer kvar då, ställer jag mig vid Agnes, och Gabriel sitter på sätet nära mig ( en mamma med barnvagn emellan) men vad ska man säga 4 meter. Då ställer sig Gabriel på sätet och ska visa mig något. Jag säger att han ska sätta sig ner. Lyssnar inte på det örat men är på bra humör, jag säger till igen och ska precis gå fram och sätta mig bredvid honom igen när en man i 35-40 års ålder. Rakad, muskulös skriker "Sätt dig ner ungjävel". Känner mig chockad men känner att nej, nu måste här sägas något. Jag säger att så säger man inte till ett barn. Han tycker då att jag ska ha koll på min unge och inte stå på "andra sidan bussen". Hans röst var väldigt aggresiv. Jag blir bara helt matt och säger och pekar på Agnes att det är också mitt barn. Då rycker någon annan vänlig själ in och säger att han inte ska vara så jävla otrevlig. Sen sätter jag mig ner bredvid Gabriel.
HUR kan man säga så till barn, herregud!! Detta att åka kommunalt är som om alla kan kasta lite skit hit och dit och säga hur man ska uppfostra sina barn.
Ja jag vet att han aäkert hade stora problem själv och mina egna fördommar kände att han gick på anabola eller var hög. MEN ändå!
Det finns EN bra sak med detta och det är att man som förälder inombords bygger upp ett försvar för nästa gång någon säger något, då min svaghet är att jag i stunden blir så paff och först senare kommer på allt jag borde ha sagt.
När vi klev av var det iaf 3 st som pratade med mig och kollade hur det var. Men nej, detta är inte ok! Hjälp mig, vad ska man säga när folk lägger sig i och säger till, jag tycker i allmänhet att det är svårt. Det är MITT jobb och när vi umgås med andra såklart ibland deras jobb, men inte allmänhetens..
